Panikångest – fakta som du troligen inte hade en aning om

Fakta om panikångest

Panikångest börjar oftast med en känsla av fruktan och ångest. Under panikångest kan personen uppleva 4 eller fler av följande symptom:

  • Ökad puls eller hjärtklappning
  • En känsla av att kvävas
  • Bröstsmärtor
  • Skakningar eller darrningar
  • Svårt att andas
  • Personlighetsförändringar och overklighetskänslor
  • Illamående eller ont i magen
  • Rädsla för att förlora kontrollen
  • Svettningar
  • Nervositet
  • Rädsla för att dö

Tyvärr finns det många missuppfattningar om panikångest. Det kan vara frustrerande för personer som lider av panikångest att förklara sitt tillstånd för andra, särskilt när det finns så många missuppfattningar och felaktiga antaganden om sådana attacker. Fortsätt läs om de vanliga myterna om panikångest. Varje myt följs upp med fakta om panikångest.

panikångest
Panikångest

 

Myt: Panikångest är en överreaktion på stress och ångest.

Du kanske har hört någon säga något i stil med: “Åh jag var så orolig, jag fick nästan en panikångestattack“, “du skrämde mig så pass att jag fick en panikattack,” eller “jag fick en panikångest för att jag var så nervös”.  Dessa uttalanden underminerar vad det innebär att verkligen ha panikångest. Väntad ångest eller nervositet inför en stressig situation är inte samma sak som att ha panikångest.

Dessutom överreagerar inte personer som har en panikattack på något i deras omgivning. Det antyder att personen har någon sorts kontroll över sina symptom. Personer med ångeststörning får attacker helt slumpmässigt, utan någon varning eller några tecken från omgivningen. Personer som lider av panikångest kan lära sig att hantera attackerna, men de har ingen kontroll över att de upplever dem.

Myt: Panikångest är endast ett symptom på en ångeststörning.

Trots att panikattacker är det främsta symptomet av panikångest så kan dessa attacker ske i samband med andra hälso- eller medicinska tillstånd. panikångest har också kopplats till psykiska sjukdomar som generaliserat ångestsyndrom (GAD), specifika fobier, tvångssyndrom (OCD), agorafobi, ätstörningar, social fobi (SAD), depression och bipolär sjukdom. Dessa attacker kan också länkas till vissa medicinska sjukdomar såsom irritabelt tarmsyndrom (IBS), andra matsmältningsstörningar och sömnstörningar.

Myt: Panikångest kan endast ske när personen är vaken.

Panikångest sker oftast när personen är vaken, men de kan också ske när personen sover. Det kallas för nattlig panikångest och symptomen kan väcka personen. Det är inte ovanligt för personen att känna sig rädd när det händer. Nattlig panikångest orsakar ofta rädsla och en känsla av att man är bortkopplad från sig själv och ens omgivning. Personen kan tro att de har en mardröm och kan uppleva att det är svårt att somna om när attacken har dämpat sig.

Myt: Panikångest kan göra dig galen.

När paniken slår till kan personen bli rädd för att de kommer tappa kontrollen helt. Det finns ofta en känsla av förlägenhet. Dessutom är många rädda för att de ska bli helt galna. Sanningen är att trots att panikångest troligtvis orsakas av en underliggande psykisk sjukdom så finns det ingen indikation på att en person kommer bli ”galen”. Faktum är att panikångest oftast blir som värst inom 10 minuter innan den gradvis dämpar sig. När attacken lättar kan personen förvänta sig att fortfarande känna sig spänd en stund, men hen har ingen anledning att oroa sig för att bli galen.

Myt: Du kan dö av en panikångest.

Många som upplever panikångest för första gången åker till akuten, för att de är rädda för att de kanske upplever något som behöver akut hjälp. Symptom såsom ökad puls, bröstsmärtor, svettningar och svårigheter att andas kan uppfattas som en skrämmande pärs som kräver hjälp direkt. Panikångest kan ha symptom som imiterar andra medicinska sjukdomar, men de anses inte vara livshotande. Om du tvekar bör du alltid söka läkarhjälp.

Myt: Panikångest kan undvikas.

Många tror att man kan förhindra panikångest genom att undvika stimuli som utlöser dem. Till exempel kan en person ha kommit fram till att om ens flygrädsla leder till panikångest, då bör man helt enkelt inte flyga. Dock stämmer inte detta, av flera anledningar.

För det första får personer som lider av ångest sina panikattacker oväntat, utan påverkan från omgivningen. Det finns inget de kan undvika, då attackerna kan ske när som helst. För det andra kan en person som har en fobi, som vi beskrev ovan, få panikångest när de måste möta en särskild rädsla, såsom att flyga. Dock kommer det bara göra personens ångest och rädsla värre om de skulle undvika sådana här situationer. Ett av de mest effektiva sätten att kunna ta sig igenom ångestutlösande faktorer är att möta dem och försöka hålla sig avslappnad.

Myt: Det finns inte mycket du kan göra för att minska dina panikångest.

Att möta sina rädslor och lära sig hantera sin panikångest kan bäst göras med professionell hjälp. Först behöver du boka en tid hos din läkare så att du kan utvärderas, för at kunna avgöra om det är en psykisk sjukdom eller ett mediciniskt tillstånd som orsakar dina attacker. När du har fått en diagnos kan din läkare hjälpa dig att bestämma en behandlingsplan. Vanliga behandlingsalternativ inkluderar mediciner och psykoterapi. Med fortsatt behandling kan du kontrollera dina attacker och återgå till din tidigare funktionsnivå.